SKRIVET: 2011-04-17, kl 21:33:37 | PUBLICERAT I: Allmänt

Idag brast det..

Hejsan goa vänner !
Idag har det varit en sjukt känslosam dag för mig.
Var ute och red min fina Chesney idag och han skötte sig super och galopperade på friskt och framåt och han kändes verkligen jättefin <3
Den 11e juni åker han tillbaka till Fenix Park och det gör så ont i mig att jag inte kommer få se honom igen :'(
Mormor och mamma säger att jag kan ju åka ner och hälsa på honom men jag vet att det inte kommer bli av helt enkelt, det är bara så, jag skulle hälsat på Tulle med men gjorde jag någonsin det?
Ja, en enda gång men inte mer...

Jag blir så ledsen för jag vet att han kommer inte bli lika väl omhändertagen där nere..
Hela förra sommaren hade han tydligen bara stått i hagen och i spiltan och blivit riden kanske 5 gånger på hela sommaren..
Jag kände när jag var där nere att han var redan då min bästa vän och att åka ifrån honom var det svåraste jag någonsin gjort, att jag fick hyra honom gjorde hela mitt liv så värt att leva helt plötsligt..

Han är inte någon stjärna i varken dressyr, hoppning eller annat, han har inte finare stam än alla andra och han ser inte mycket ut för världen, men jag lyckades faktiskt, jag lyckades hitta pärlan i honom..
Igår och idag har han varit så pigg och glad och så himla positivt till allt jag bett honom om.
Jag har inte behövt sitta och driva och driva för att han ska hålla en bra trav eller galopp, jag har inte behövt tjata på honom om något och han har varit så underbar, han har blivit så rolig att rida min fina kille..

Idag när vi åkte hem till alvesta så brast det, jag insåg hur mycket jag kommer sakna Chesney, hur tomt allt kommer vara utan hans fina ögon som kollar på en, hans härliga rygg som man skulle kunna rida barbacka på i evigheter, hans underbara personlighet och att han överhuvudtaget finns i ens närhet..
Jag grät och grät och jag fick sån ångest, min fina kille kommer få stå i en hage hela sommaren och se hur de andra hästarna går ut och in och hur de andra gör allting som inte han gör, allt för att han är speciell, han gillar inte ridskolelivet/ridlägerslivet.
Han är lat, han är stel och han är större och grövre än de andra hästarna och ingen verkar gilla att rida honom..

Jag älskar honom av hela mitt hjärta, jag vet inte hur och jag vet inte när MEN en sak är säker..
Jag ska ta honom därifrån, om så bara för ännu ett år, jag vet att jag inte kan köpa honom, han kostar 49.000
men han kan bli älskad ännu ett år..
Jag vet som sagt inte hur jag ska få mormor och mamma att gå med på det men det måste gå, jag vet inte vad jag gör annars, min fina kille..








Vi är menade att vara tillsammans, det är bara så..
Och jag ska se till att det blir så, min fina skatt..
Utan dig finns det inget ljus, bara tomhet
Jag vet att du kan, jag vet att du skulle göra det andra tror att du inte kan, om jag bara bad dig..
Vi måste hålla ihop, jag ska kämpa till sista bloddroppe om jag så bara får ha dig ett år till, så
ska jag kämpa, för oss <3


Annie

På mitt läger (3) blev han riden minst fem gånger, fast det var ingen som hade honom hela tiden.

Förstår hur du känner dig, ska åka nu i år bara för att säga hejdå till min Tarra <3

Fick prova rida Chesney och han var speciell, trygg och snäll och jag förstår inte varför fenix inte använder honom mer, han är verkligen perfekt barnhäst!

//annie



PUBLICERAT: 2011-04-21, 00:07:33 | URL: http://annie-engdahl.bloggplatsen.se

KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

NAMN Spara info?

E-POST (publiceras ej)

URL

Kommentar: