nipplorna -

Jag känner att det kommer krypande.

Väggarna sluter sig om mig som i en gravkammare..

Jag vill bara skrika

Men luften jag andas kväver mig..

Jag vill bara gråta

Fastän tårarna trycker på så kan jag inte

jag vet att jag måste försöka tänka realistiskt och försöka "surfa på vågen" men det är inte så lätt i alla lägen.

Ångesten kommer alltid när jag är ensam, frågor som kräver svar som jag inte kan eller vet om jag vill få..

Allt i mitt liv har blivit så bra.

Jag har en fin klass med många fina kompisar.

Jag har två underbara hästar och en superfin sköthäst.

Jag har en underbar pojkvän som jag älskar över allt annat.

Jag har fått ett sommarjobb.

DET ÄR SNART SOMMARLOV!!

Men mitt självförtroende sviker mig ändå..

Vad ska försvinna först?

Skall jag misslyckas i skolan?

Kommer det hända hästarna något?

Kommer min älskade tröttna på mig? (det är nästan det som oroar mig allra mest!)

och kommer jag misslyckas på jobbet?

Blir denna sommaren så bra som jag hoppats?

Jag måste verkligen sluta tänka negativt, jag är ingen negativ person egentligen..

Jag är en glad människa, jag vill inte vara rädd eller ledsen.

Men en olycka kommer sällan ensam så händer det ena så kommer väl de andra sakerna.

De saker som skulle förstöra så mycket skulle vara om det hände Chesney eller Zinta något så vi får ta bort dem..

Men imorgon har jag i alla fall 1 månad med min fina älskling <3

Och jag hoppas att det blir många fler!